Den svenska texten till det påstådda talet i politbyrån är ingen samtida källa. Den är en översättning som trycktes 2004 i Erkki Hautamäkis bok Finland i stormens öga, del 1 (Södertälje 2004), på sidorna 93–95. Enligt boken bygger översättningen på den version av talet som finns i ryska arkiv, alltså den text som historikern T. S. Bushueva publicerade i tidskriften Novy Mir 1994.
Det gör den svenska versionen till en gren av den ryska, inte av den franska. Den som jämför texterna ser det direkt: de avsnitt som bara finns i den ryska kopian, till exempel resonemanget om att den kommunistiska rörelsen aldrig blir stark nog att ta makten i fredstid, finns med på svenska.
Sidan beskriver den svenska versionen och citerar korta stycken ur den, men återger inte hela texten.
Varifrån texten kommer
Talet sägs ha hållits sent på kvällen den 19 augusti 1939, fyra dagar innan Molotov och Ribbentrop undertecknade nonaggressionspakten i Moskva. Den första tryckta versionen var fransk och kom från nyhetsbyrån Havas i slutet av november 1939. Stalin kallade rapporten för lögn i Pravda den 30 november, samma dag som Röda armén gick över gränsen till Finland.
Den ryska texten dök upp först på 1990-talet, i en samling utländska handlingar i det tidigare sovjetiska Specialarkivet i Moskva. Var den kommer ifrån är oklart, och den kan själv vara översatt från franska. Hautamäkis svenska text är alltså en översättning av en text som möjligen också är en översättning. Mer om den ryska kopian finns på sidan om den ryska versionen. Webbplatsens övriga texter om kriget och om Finland presenteras på svenska i introduktionen för svenska läsare.
Vad den svenska översättningen visar
Den svenska texten följer den ryska nära, men den förkortar. Stycket om Jugoslavien slutar med tre punkter, och flera meningar är sammandragna. Ordvalet är modernt och lättläst, vilket gör versionen användbar för svenska läsare men mindre användbar för den som vill granska enskilda formuleringar. Ett exempel: där de franska och tyska texterna talar om ”de tre baltiska staterna” har den svenska bara ”de baltiska staterna”, precis som den ryska. Just den skillnaden har spelat roll i debatten om varifrån texten härstammar.
Carl O. Nordling tog 2005 med den svenska översättningen i sitt material om talet, vid sidan av texterna på engelska, franska, ryska och tyska. Hans egen sammanställning av versionerna, med markeringar för vad som finns i vilken källa, beskrivs på huvudsidan om Stalins tal den 19 augusti 1939.
Cirkuläret i Svenska Pressen
Till den svenska översättningen hör ett svenskt dokument som är äldre än alla kända versioner av talet. Den 8 september 1939 publicerade den svenskspråkiga kvällstidningen Svenska Pressen i Helsingfors en notis daterad Moskva, september. Enligt notisen hade de ledande kommunisterna i Sovjetunionen och utomlands, dagen innan pakten med Tyskland slöts, fått ett cirkulär i form av en dialog med frågor och svar.
Innehållet går att sammanfatta kort. Komintern hade fortfarande världsrevolutionen som slutmål, men alla försök att påskynda den hade misslyckats. Ett långt krig skulle kunna föra den närmare. En pakt mellan Sovjetunionen och västmakterna skulle avskräcka Tyskland från krig, medan en tysk-rysk pakt skulle göra kriget möjligt. Slutsatsen var att Sovjetunionen borde stödja Tyskland så att kriget kunde börja och sedan verka för att det blev långvarigt. Notisen uppgav att cirkuläret hade skrivits vid ett möte i Kreml med Stalin och de flesta medlemmarna i politbyrån.
Eftersom tidningen var svenskspråkig är den svenska texten här originalet och inte en översättning. Det är en ovanlig situation i den här historien. Tidningen var liten, och notisen tycks ha passerat nästan obemärkt. Den engelska översättningen och Nordlings resonemang om den finns på sidan Stalin's Politburo explains the Ribbentrop pact. För bakgrunden till den finlandssvenska pressen, se avsnittet om finlandssvenskarna.
Hur forskningen ser på saken
Nordling menade att cirkuläret och talet bekräftar varandra: båda bygger på samma tanke om ett utmattningskrig, och cirkuläret var ute i tryck nästan tre månader före talet. De flesta historiker är ändå skeptiska till talets äkthet. Den ryske historikern Sergej Sluch har påpekat att inget protokoll finns från något politbyråmöte den 19 augusti och att besöksliggaren för Stalins kontor inte nämner några Kominternfunktionärer den dagen. Cirkulärets egen härkomst är lika okänd som talets. Att idéerna låg i tiden visar inte att Stalin uttalade dem vid just det mötet.
Det som står fast är snävare. Stalin räknade med ett krig mellan de kapitalistiska makterna och såg fördelar i att stå utanför till en början. Det framgår av hans egna tal och av Georgi Dimitrovs dagbok från september 1939. Om texten från den 19 augusti är något mer än ett rykte från hösten 1939 är fortfarande obevisat.
Frågor och svar
Var finns den svenska översättningen tryckt?
Den finns i Erkki Hautamäkis bok Finland i stormens öga, del 1, utgiven i Södertälje 2004, på sidorna 93–95. Enligt boken bygger översättningen på den ryska arkivtext som publicerades i Novy Mir 1994. Den är därför ingen självständig källa till talet utan en återgivning av den ryska kopian.
Varför skiljer sig den svenska texten från den franska?
Den bygger på den ryska kopian, som innehåller avsnitt som saknas i det franska trycket från Genève och saknar andra. Dessutom är den svenska texten förkortad på några ställen. Skillnaderna säger därför mer om de två huvudversionerna än om översättaren, som i stort har följt sin ryska förlaga.
Vad var Svenska Pressen?
En svenskspråkig kvällstidning i Helsingfors. Den 8 september 1939 tryckte den en notis om ett kominterncirkulär som förklarade pakten med Tyskland som ett sätt att få till stånd ett långt krig. Notisen väckte knappt någon uppmärksamhet när den kom, och den återupptäcktes långt senare.
Är talet äkta?
Det har aldrig bevisats. Inget protokoll från ett politbyråmöte den dagen har hittats, och vägen som texten tog via nyhetsbyrån Havas är oklar. Nordling försvarade talets äkthet, men de flesta specialister på sovjetisk utrikespolitik betraktar texten som en förfalskning eller som ett obekräftat rykte.



